torsdag 25 februari 2010

Segregation = framtiden?

Häromdagen låg jag och slötittade på ett program om arkitektur. En överenergisk programledare åkte jorden runt och besökte diverse platser. Mitt intresse vaknade till när han dök ner i Damaskus. Han rusade runt i de trånga gränderna, genom basarerna ivrigt viftande med armarna sådär som bara engelska programledare gör i Richard Attenboroughs anda. Men det han sa var desto mer intressant. Damaskus är en av världens äldsta städer uppemot 7000 år gammal och har varit en viktig knutpunkt och handelsplats där många olika kulturer har samlats och levt sida vid sida. Man har bosatt sig i egna enklaver, sunniter för sig, judar för sig och så vidare men sedan umgåtts och arbetat tillsammans i resten av staden.
Efter detta så kastar sig programledaren in i ett flygplan och flyger till Bombay. Där han besöker ett slumområde som heter Dharavi. Här bor 600.000 människor som sköter Bombays skitjobb och är ryggraden i staden. Arbetslösheten är låg och människorna här sköter sig själva utan någon hjälp eller inblandning av staten. Man kan kalla platsen för äkta på så sätt att staden vuxit fram allteftersom utan någon som helst planering från myndigheter. Det intressanta är att Dharavi vuxit fram på ett liknande sätt som Damaskus. Här bor man i enklaver beroende på varifrån i Indien man kommer. Man umgås i resten av staden, man har primitiva fabriker där man återvinner Bombays sopor, skolor och till och med ett gym! Inte vad man brukar associera med en slum direkt. Men att två platser med flera tusen år emellan utvecklats på ett så liknande sätt fick mig att börja fundera. Vi har ju tidigare i kursen pratat om platsens ökande betydelse och kan man tänka sig att det är mot detta vi är på väg? En slags återgång till hur vi egentligen vill forma och bo i en stad. Med en segregering, men en kanske nödvändig sådan för att finna en ny identitet i det postmoderna samhället.
För att finna framtidens stad så kanske vi måste gå tillbaka och titta på hur människor en gång formade staden och faktiskt fortfarande gör.

Kanske är just uppdelningen av staden en förutsättning för att skapa en levande stad med mångfald, kultur, kreativitet och utveckling, allt det som Richard Florida skrev om i sin bok.
Modernismens idéer skjutna i sank och den framtida postmoderna staden i full blom med enklaver som chinatown och Little Italy i varje stad. Är detta hur framtiden kommer att se ut? Jag tror det och tydligen har framtiden alltid funnits här. I närmare bestämt 7000 år!
Om ni tycker jag är helt ute och cyklar så skyller jag på mitt dåsiga tillstånd under programmet och en flaxande engelsman ;)

4 kommentarer:

  1. jag kan hålla med dig en vis del.vi måste lära känna vår kultur bättre för att få bort segregationen i andra länder och vi måste visa respekt till andra kulturer och inte köra över den med våran kultur som vi har alltid gjort.

    SvaraRadera
  2. Det här var väldigt intressant att läsa om. Det låter som en möjlig framtid, kanske en motreaktion mot den alltmer framskridande globaliseringen och upplösandet av kulturella och nationella gränser. Om det skulle bli så att städer i framtiden segregerades, hur tror du att konstruktionerna av kulturmiljö skulle se ut? Förmodligen skulle varje stadsdel präglas av just sin folkgrupps kultur, men hur skulle då centrum se ut? Och hur ser centrum ut idag i de städer som du tar upp - finns det en ledande "kulturstil" eller enas de olika kulturerna?
    Som sagt, ett väldigt intressant inlägg som väcker många frågor. Kanske en bra idé för ett experimentellt projekt?

    SvaraRadera
  3. En intressant reflektion är att om hela städer med 600.000 invånare kan växa fram utan vare sig inblandning eller stöd av en myndighet vad kommer då att hända i framtiden om vi nu förutsätter att nationalstatens betydelse minskar. Hur ska en stat behålla sin legitimitet om människor lever sina liv frikoppade från den i slumområden eller enklaver i staden. Och kan detta hända även i "moderna" städer i västvärlden?

    SvaraRadera
  4. Väldigt intressant text att läsa och även ämnet i texten är väldigt intressant att prata om för vem vet hur städerna kommer se ut och på vilket sätt dom kommer att utvecklas på i framtiden.

    SvaraRadera