söndag 11 april 2010

Berättelser då och nu

Jag funderar på olika typer av berättelser. Att till exempel berätta en saga om en plats för att göra den intressant för allmänheten.

Människor älskade sagor i alla tider. Inte alla människor var läskunniga, men berättar och lyssnar det kunde alla och det gjorde berättelserna så populär. Det är inte viktigt att innehållet överensstämmer med verkligheten, men det kan vara från betydelse att lyssnaren/läsaren känner igen platsen eller gruppens samhörighet. Det spännande är fiktionen i berättelsen som för lyssnaren till en plats, en situation som man kan betraktar på avstånd, men som samtidigt berör känslomässigt.

Själv tycker jag väldigt mycket om sagor, eftersom för mig berätta de mycket om hur människorna uppfattade miljöer som skogar, slott, sjöar osv. med andra ord att man hade en annan relation till sin omgivning än idag.

Men när jag sitter här och skriver börjar jag fundera om det verkligen är så att man hade en annan relation till platser förr i tiden. Såg man miljöer på ett annat sätt än man gör nu? Kanske inte, kanske så är det bara så att vissa miljöer inte är lika mysteriös för oss som för människorna för några 100 år sedan. Man behövde möjligen några sagoliknande berättelser för att kunna förstår landskapet bättre. Idag känner vi till så många olika landskapstyper och behöver inga fantasifulla förklaringar längre. Samtidigt är vi ute efter myteriösa berättelser som väcker nya frågeställningar hos oss.

Det finns en författare som jag tänker på: Dan Brown som fick en stor succé med boken ”Da Vinci Koden”. Han beskriver väldigt bra olika konstverk, miljöer och grupperingar som för läsaren till olika intressanta och tillgängliga platser. Konstverken, platserna och grupperingarna är alla så pass bekanta att de flesta läsarna har någon sorts relation till dessa. Boken väcker många tankar hos läsaren och kan sätta igång en rad olika spekulationer om det kan finnas en eller annan sanning i berättelsen. Allt man läser är lite myteriös och kusligt.

Jag vill påstå att det kan vara den moderna sagan som för oss till spännande platser där vi möter väldigt udda personligheter. Själva platsen där boken utspelar sig får en ny dimension och blir möjligen läsarens nästa resemål.

4 kommentarer:

  1. Håller med Frauke om det du skriver om "Da Vinci Koden"! Den var så otroligt spännande, just för att vissa saker faktiskt kan vara sant. "Ingen rök utan eld"..., Brown är ju inte den första som har skrivit om den "heliga graal". Och med tanke på Magdalenas roll så tänker jag att det är klart att mycket är förskönat eller borttaget i bibeln, precis som det skulle vara om vem som helst skrev ner något som man vill tro på och vill övertyga andra om. Jag är också övertygad om att man vill resa till platsen man hört om, bara man har en tro på att det är sant...

    SvaraRadera
  2. håller med dig frauke,den är känsligt för vatikanstaten när boken kom ut fick dan brown att de tvingade han att han skulle lämna den katolska kyrkan.i da vinci koden känner man ingen i rom i vissa ställen för där är det mycket kvar av ett gammalt kultur arv som sträcker sig före kristus och det finns även moderna rom.

    SvaraRadera
  3. håller med dig i att man använde sagor för att förklara och förstå platser och händelser, exempelvis förståndshandikappade osv förklarades ju ofta med att dom var bortbytingar, alltså inte var deras barn, utan att trollen hade tagit deras barn och bytt det mot en trollunge och på så vis fick sjukdomen en förklaring.

    SvaraRadera
  4. Sagor är spännande. De kom ju till under en tid när vi inte trodde att vi visste allt. Mycket var mystiskt och oförklarligt, sagorna var kanske ett sätt att hantera och försöka förstå, samtidigt som det satte fantasin i rörelse. Det fanns en värld utöver den vanliga vardagens slit där fantastiska saker kunde hända....

    SvaraRadera