tisdag 22 juni 2010

Att leva i en kuliss

Vimmerby är en stad som de flesta säkerligen förknippar med Astrid Lindgren. I denna miljö hämtade hon inspiration till många av sina berättelser och här finner vi också hennes barndomshem Näs. I ”Astrid Lingrens värld” har man skapat olika miljöer från hennes böcker och på Näs har man också möjlighet att få en guidad visning i hennes barndomshem. Många älskar hennes böcker och turism i staden är därför stor.

Med kulturmiljöprogrammet fick vi möjlighet att titta in bakom Vimmerbys kulisser och kunde därmed orientera oss i stadens möjligheter och problematik. Vi fick bland annat träffa Birgitta Bergqvist som är VD för ”Vimmerby Turism & Näringsliv AB”. Besöket vittnade om de boendes, ibland, motsträvighet att bemöta turisternas önskemål. Det är bland annat knappa öppettider i butikerna och det finns inte tillräckligt med restauranger, vilket gör att besökare åker vidare efter dagens sevärdheter.

Efter besöket börjde jag fundera på varför invånarna inte vill möta turisternas önskemål, det gynnar ju alla? Jag kom då att tänka på seminariet med Gunilla Runesson från Gotlands högskola som vi hade om medeltida Gotland. Hon berättade bland annat om möjligheter och problem med Visbys utveckling. Invånarna måste följa många regler om de ville bygga nytt eller bygga ut. Utveckling kunde många gånger förhindras på grund av bevarandesynpunkten. Hon berättade också hur Visby på somrarna "blivit stockholmarnas" och visbyborna måste "fly" för att finna lite lugn och ro. Det har, till stor del, blivit turisternas medeltid. Jag undrar om det är denna rädsla som speglar vimmerbybornas motsträvighet att bemöta turismen?

Det jag upptäckte genom Runessons föreläsning om Gotland och besöket i Vimmerby var att det inte handlar om att kika in bakom kulissen, utan det handlar mer om att man befinner sig i kulissen, att de som bor där lever i en kuliss. Men frågan är, som sagt, om inte alla ha rätt till kulturmiljön som finns bevarad? Det skapas också nya kulturmiljöer som ska passa in i befintliga temat och hur stor talan borde de boende ha i denna fråga? Känner mig lite splittrad i mina åsikter och det skulle därför vara intressant att höra vad ni tycker.

/Sofie Harri

2 kommentarer:

  1. Bra inlägg, Sofie. Jag har också tänkt mycket på motsträvigheten mot turister och anpassning i Vimmerby. För en utomstående verkar det ju lite dumt att invånarna inte tar vara på stadens enorma potential, det skulle ju gå att utveckla och anpassa staden väldigt mycket, med restauranger/kaféer, butiker, evenemang och aktiviteter m.m. Inte bara med Astrid Lindgren-tema utan även mycket annat.
    Jag har dock även tänkt på det som du skriver om, rädslan att "fastna" i ett turismtillstånd som begränsar staden och dess invånare. Jag tror att man måste finna en balans. Det finns ju många exempel på städer som lyckats profilera sig som turiststäder och ändå bibehållit sin självständighet, vårt egna Kalmar kan nog räknas som en sådan stad. Jag tror att en viktig faktor i balanserandet är att inte begränsa sig till en enda "turistmagnet" utan försöka hitta flera olika intressanta saker att locka med, och försöka "sprida ut" dessa över året så att man inte fastnar i den fälla som exempelvis Visbyborna fastnat i. Ju fler valmöjligheter man har, desto mer kontroll tror jag att man kan skaffa sig över turismen och stadens anpassning.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig om att det är en svår fråga. Alla enligt den nya lag som finns har väll rätt till kulturmiljön?! Någonstans måste vi ju hänga med i utvecklingen också, att bara sträva bakåt för att bevara allt är inte bra det heller, när vi bygger saker i dagens samhälle skapar vi ju lika viktig kulturmiljö som skapades för 500 år sedan. Så det är en svår fråga! Bra tänkt!

    SvaraRadera