måndagen den 18:e mars 2013

Varför är jag skeptisk?

Captain Corso visar utmärkt prov på mod och kritiskt tänkande och sätter strålkastaren på vad jag har för mig utanför föreläsningssalen. Därmed har kaptenen identifierat en grundkonflikt inbyggd i kursen. Kursplanen och litteraturlistan är metaarkeologiska och postmodernistiska. Jag, som kallats in som huvudlärare efter att dessa dokument fastslagits, är känd för polemiska attacker på metaarkeologi och postmodernism. Men jag är också känd som en effektiv kulturmiljökommunikatör i olika media.

Kaptenen skriver:

Historisk information presenteras oftast av just fackmän för att vara en stadig byggsten till ett kontrollerat kollektivt minne

Nej, endast postmodernistiska kulturkritiker anser att historisk information är byggstenar till ett kontrollerat kollektivt minne. Fackfolk presenterar historisk information som de anser vara korrekt i syfte att upplysa den intresserade allmänheten. Ytterst få av oss försöker därmed sprida politisk propaganda eller lögner. Vi är som forskare ute efter att ta reda på hur det egentligen var förr, och som förmedlare vill vi sprida den kunskapen.

Och kaptenen fortsätter:

Dänikens bok ligger till grund för en temapark i planeringsstadiet

Nej, Dänikens Mystery Park i Interlaken öppnade 2003 och stängde 2006 på grund av klena besökssiffror. I maj 2009 öppnade parken på nytt under namnet Jungfrau Park, utan Däniken-tema.

Kaptenen frågar:

Är det egentligen någon skillnad på fackmannen som i sin tur försöker motbevisa crazy?
Skillnaden ligger i metoderna: källkritik, Ockhams rakkniv, noggrann datainsamling, dialog med tidigare och pågående forskning. Och man måste inte vara fackperson i betydelsen heltidsarbetande för att bidra med bra grejor till forskningsprocessen. Sveriges två bästa hällristningsinventerare är t.ex. en kommuningenjör och en rörmokare som båda blivit hedersdoktorer i arkeologi på äldre dagar, den senare på LNU.

Och kaptenen avslutar med fler frågor:

framför allt, varför är man skeptisk?... Häller man inte sprit på elden genom att försöka bevisa/motbevisa crazy? Är det en bevisning/motbevisning man är ute efter, eller är det att informera andra om att det fars med osanningar? Tyder en uttalad skepticism på att man har tagit det hela personligt och vill försvara sig, sin utbildning, sitt yrke? Varför bry sig om vad andra tycker och tror om man vet att dom har fel?
Jag är aktiv skeptiker därför att jag verkligen bryr mig om vetenskapliga frågor och vetenskaplig debatt. Frågan hur folk med avvikande tolkningar kommer att reagera när jag bemöter deras påståenden är oviktig för mig. Det handlar inte om bevisning utan om att använda det fria ordet för att sprida kunskap i offentligheten om rådande forskningskonsensus. Min utbildning och mitt yrke är inte hotade av att folk har avvikande åsikter. Men jag hävdar tolkningsföreträde i kraft av hur mycket arbete jag och kollegorna har lagt ner på att förstå hur vissa saker hänger ihop. Och jag tycker det är bättre att medieutrymmet fylls av riktig forskning, inte avvikande teorier. Jag bryr mig om att bemöta andras påståenden därför att det är genom debatt som forskningen uppnår konsensus om hur världen är (och har varit) beskaffad. Och därför att allmänheten som finansierar forskningen har rätt att ta del av resultaten. Om forskningens resultat aldrig kommer folk till godo så tröttnar de förr eller senare på att betala.

6 kommentarer:

  1. Nu börjar det likna något!
    Tack för direkta svar Martin. Jag uppskattar speciellt din slutkläm om varför du är skeptisk.
    Ett par frågor…

    Den postmodernistiska meta-vinklingen har varit underliggande i bra många frågeställningar under detta första år och grund till många konflikter, speciellt moralfrågor, under första delkursen utan att ha identifierats. Om vi ska behandla meta-tankar i utbildningen, borde vi inte bli uppmärksammade om dessa och vad de innebär? Detta (http://www.algonet.se/~arador/rundkvist-meta-2005-1.pdf) verkar vara en jätteviktig konflikt som delar fältet i två läger. Hade det inte varit lättare för oss som elever att spela om vi var medvetna om reglerna…?

    Att ni "som forskare (är) ute efter att ta reda på hur det egentligen var förr, och som förmedlare vill sprida den kunskapen" köper jag till hundra procent.

    Jag är medveten om skillnaderna i metoder när jag frågar: Är det egentligen någon skillnad på fackmannen som i sin tur försöker motbevisa crazy?
    Vad jag är ute efter är skillnaden, eller rättare sagt, likheterna i sättet presentationen görs. Då menar jag inte fackmannen över lag utan fackmannen som ger sig ut för att bevisa/motbevisa crazy - pseudo-teorin. Båda verkar på ytan ta till kontroversiella metoder för att klå varandra i uppmärksamhet. Men detta verkar vara ett nödvändigt ont.

    Angående Däniken. Dänikens Mystery Park är en annan saga som mycket riktigt har gått i graven. Jungfrau Park är även den en annan saga. Enligt Attraktion.com finns det planer på att öppna en Chariots of the Gods Theme Park inom ett par år efter att en TV-serie med Chariot-tema ska ha premiär under 2013. Ett besök till www.attraktion.com rekommenderas starkt. Väl där, bläddra ett steg till höger och klicka i botten på > trailer…crazy

    Martin: "Jag bryr mig om att bemöta andras påståenden därför att det är genom debatt som forskningen uppnår konsensus om hur världen är (och har varit) beskaffad." Tål att upprepas.


    Jag hoppas fortfarande att en dag förstå varför tar man till en galen form när man presenterar en galen idé. Varför man inte anpassar sig till fackmannens mer sakliga uttryck som direkt inger förtroende verkar...crazy?

    SvaraRadera
  2. Om vi ska behandla meta-tankar i utbildningen, borde vi inte bli uppmärksammade om dessa och vad de innebär?

    Jag har snarare intrycket att ni koncentrerat er på metafrågor: Kulturmiljöprogrammet går inte ut på att lära sig arkeologi eller bebyggelsehistoria i första hand. "... du studerar kulturmiljöns betydelse för kulturpolitik, regional ekonomi och samhällsutveckling. Utbildningen behandlar upplevelseindustrin och den kulturella ekonomin, kulturmiljöpedagogik och kommunikation samt kultur- och stadslandskapets utveckling."

    Detta (http://www.algonet.se/~arador/rundkvist-meta-2005-1.pdf) verkar vara en jätteviktig konflikt som delar fältet i två läger. Hade det inte varit lättare för oss som elever att spela om vi var medvetna om reglerna…?

    Det är själve Storpostmodernisten, professor Holtorf, som har sett till att ni blev medvetna om konflikten genom att han rekryterade mig som lärare. Vad två läger beträffar så vill jag som modernist gärna framhålla att av de yrkesverksamma står en förkrossande majoritet på min sida i konflikten. De är nämligen sysselsatta med att snitta stolphål på motorvägsbyggen, en syssla som endast är meningsfull om man har ett modernistiskt vetenskapsperspektiv.

    Jag hoppas fortfarande att en dag förstå varför tar man till en galen form när man presenterar en galen idé. Varför man inte anpassar sig till fackmannens mer sakliga uttryck som direkt inger förtroende verkar...crazy?

    Det är mycket animerade GIF:ar och blinkande Comic Sans i regnbågens färger på knaswebbsajterna. Johan Henric Kellgren sade en gång, "Man äger ej snille för det man är galen", att man är tokig gör en inte till geni.

    SvaraRadera
  3. "Jag har snarare intrycket att ni koncentrerat er på metafrågor."

    Visst är det så.
    Kruxet ligger i att ingen har presenterat meta som ett förhållningssätt.
    Vetskap om de två olika lägren hade förklarat en hel del på vägen. Men bättre sent än aldrig...

    SvaraRadera
  4. Angående att vara skeptisk mot konstiga ideer och teorier så kan man ju titta på följande tråd på Arkeologiforum om sliprännor.

    Här finns också idéer som flyttar tillbaka dateringar tusentals år och som "kullkastar rådande konsencus".

    http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4419.msg58498/topicseen.html#msg58498

    Lars A

    SvaraRadera
  5. Sliprännorna i fast häll och lösa block på Gotland har blivit föremål för en hel del originella tolkningar av öns motsvarighet till Bob Lind, nämligen den alternativforskande dynastin Gannholm.

    SvaraRadera
  6. Ja, Gannholm för ju fram sina teorier med stor intensitet. Han samarbetar ju också ibland med den astronomiske "hällrisningsforskaren" Göran Henriksson".

    Lars A

    SvaraRadera